tisdag 29 augusti 2017

Terapi under tältdukarna


Nog för att det brukar vara stjärntätt på Louisiana Literature, men i år har konstmuseets återkommande litteraturfestival samlat ihop något som liknar författarnas superliga. Här minglar Nobelpristagare med blivande Nobelpriskandidater, de mest hajpade romanförfattarna med de hippaste performancepoeterna. Lite underdimensionerat för de skaror sådana gäster lockar är museet allt: jag försöker kika under tältduken för att få en glimt av författarna, tränger mig fram från inställda programpunkter till överfulla salar.


Här finns Anns text om Louisiana Literature

söndag 27 augusti 2017

Länge leve förgängligheten

Det finns en sällsam lätthet i Ko Uns poesi. Som det eteriska fladdret från den vita fjäril som ståtar i titeln på den nya urvalsvolymen dikter. Så finns här förutom fjärilar också gott om vindpustar, moln, fjädrar, dagg, segel, tvätt på tork, allt sådant som ger en skir, luftig kvalitet och en känsla av det förbisvischande livets flyktighet.

Här skriver jag om Ko Un och urvalsvolymen "Vit fjäril".

Ann

fredag 25 augusti 2017

Sorg bortom orden

Det börjar med ett telefonsamtal en lördagskväll. Hon måste omedelbart ta en taxi till Rigshospitalet. Carl är död. I ett psykotiskt tillstånd har han kastat sig ut genom ett fönster på fjärde våningen. När hon kommer fram till sjukhuset ligger han i respirator och bröstet häver sig: han lever fortfarande. Men det finns inget som helst hopp, förklarar läkaren. Hans kropp hålls vid liv för att ett beslut om organdonation ska kunna fattas.

Om Naja Marie Aidts sorgebok "Har døden taget noget fra dig så giv det tilbage", här.

Ann

torsdag 24 augusti 2017

Det futtiga och stora

Det är i alla fall rätt lätt att säga vad Åh Lunargatan inte är: en typisk debut.  Jäderling har länge varit verksam som litteraturkritiker och redaktör och det finns inget som andas nybörjare eller hantverksmässig tafatthet i hennes noveller. Med ett slags avsiktlig vårdslöshet bygger hon sina historier utan tydlig riktning, välordnad struktur eller avslutande knorr. Liksom tankspritt följer scener på varandra i en hoppig associationskedja. Som i Plov, där berättelsen böljar fram och tillbaka mellan de telefonsamtalande exen och tillagningen av en misslyckad risrätt ägnas flera sidor.

Gästade Aftonbladet med en recension av Viktoria Jäderlings debutnoveller, här

Ann