söndag 30 augusti 2015

Kära försvunna undran

”Brev i april” är en hälsning från idyllen. En vårdag anländer en kvinna och hennes lilla dotter till ett hus någonstans i sydligare trakter. Här ska de tillbringa en tid, bada, duka fint i trädgården, gå på skogspromenader, sitta på terrassen under stjärnornas ljus och lyssna till floden.
Märkvärdigare än så är inte ramen i Inger Christensens diktsamling från 1979. Och ändå är det hur märkvärdigt som helst.

Här skriver jag om Inger Christensen.

Ann

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar