fredag 2 mars 2018

Poetisk avståndsmätning


Poeten vistas alltsomoftast i det där upplysta ögonblicket, i den försvinnande drömmens skira sken. Men de enstaka raderna fångar också flera andra grundläggande beståndsdelar i Erikssons dikter: de ständiga regnskurarna, de många urbana promenaderna, minnets strålglans. Inte minst återvänder han i ”Skalornas förråd” till barndomens upplevelser, strövar genom glömda rum, frammanar galonställ och grävskopor i sandlådan, parkeringshuset av plåt, fönsterrutans regndroppar sedda genom förstoringsglas.

Här finns min recension av Ulf Erikssons nya diktsamling.

Ann

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar