Lars Wilhelmsson, in memoriam

Jag ska inte skriva någon minnesruna över min far, som fastän han var en ordens man misstrodde orden, och då inte minst de stora ord som kunde vara på sin plats i ett sådant sammanhang.

Förra måndagen besökte jag honom på sjukhuset. Vi satt och drack kaffe, lyssnade på Miles Davis på Spotify, pratade om Ukraina, en bok om Europas revolutioner jag höll på att läsa, Montaigne som med sin skepticism var en tänkare i hans smak. Sjukhusmiljön och det faktum att sjukdomens skugga hade vuxit gjorde att det inte var alldeles som vanligt, men det var tillräckligt som vanligt för att det ska framstå som svårbegripligt att han fyra dagar senare när jag återvände hade sagt sitt sista ord, och att han samma veckas sista morgon med stoiskt mod kämpade fram sitt sista andetag.   

En sådan sak räcker orden inte till för – och också att säga det är på sätt och vis en språklig kliché.

Johan

Loes litterära hämnd

Det är förstås jag som är måltavlan: en lyrikkritiker med en och annan taskig sågning på samvetet. Är det alltså läge för uppläxning eller bara underhållning i Erlend Loes nya roman?

Inventering handlar om en poet som löper amok efter några elaka avfärdanden för mycket. Nina Faber har alltid verkat i marginalen, och med tiden drivit allt längre ut i den. Efter en del dystra år med lite uppmärksamhet men mycket alkohol är det dags för comeback. Förläggaren är övertygad om att de impressionistiska variationerna i nya boken "Bosporen" är det bästa hon skrivit, men litteraturklimatet har hårdnat och kritikerna visar ingen pardon.

Här skriver jag om Inventering.

Ann

Varthän samhällsskutan barkar

Staten och kapitalet sitter ju i samma båt – men vem som håller i rodret har växlat med konjunkturerna. Under efterkrigstidens rekordår satt kapitalet still i båten, tyglat av den sociala ingenjörskonstens knopar. Idag navigerar finanskapitalet över det stormande krishavet med allt lättare demokratisk barlast.     

Här finns hela min recension av Wolfgang Streecks bok Köpt tid - den demokratiska kapitalismens uppskjutna kris.

Johan

Umeå 2014

Jag åkte till Umeå. Det blev en text. Här finns den.

Ann

Gijrradálvvie (vårvinter)

 

Ann

Ord i brand

"JAG SÄTTER ELD PÅ ORDEN", skriver Yahya Hassan. Och det har han sannerligen gjort. Den 18-årige poeten har antänt i stort sett hela Danmark med sin debutdiktsamling som tryckts i makalösa 100 000 exemplar. Å ena sidan hyllningar och litteraturpriser, å andra sidan dödshot, överfall och anmälningar för rasism. En poet som säljer bättre än deckarförfattarna och tvingas ha livvakt – vem hade trott det för bara ett halvår sedan?

Så vad är då grejen med Yahya Hassans dikter?

Tidigare har jag skrivit om Yahya Hassans dikter i Lyrikvännen, nu recenserar jag den svenska översättningen här.

Ann

I kattmask

Leonor Fini i kattmask, foto av André Ostier, ca 1948

Sjónska syner

När den isländske författaren Steinar Bragi besökte Malmö nyligen klagade han över att kollegorna i hemlandet trots alla samhälleliga omvälvningar bara fortsätter skriva naturlyrik. Jag antar att det inte var Sjón han syftade på.

 Här skriver jag om Sjóns poesi.

Ann

Västerbottniskt landskap

Vera Frisén, Motiv uppströms Pengfors

Man har det inte skönare än man gör sig II