Emil Nolde: Pingsten I Göran Hägglunds ontologi är vissa människor verkligare än andra. Högst realitet äger den borgerliga kärnfamiljen. Den sitter vid det påtagliga köksbordet, räknar hushållskassan och livspusslar. Konstigheter är den främmande för, men den kan uppskatta konst som inte sprider olust, förutsatt att man ser vad det föreställer. Fästingar slåss den mot på sommaren och den gillar inte samhällseliten, som består av kulturvänstern och den politiska oppositionen.
Det är "verklighetens folk" Hägglund talar för, de som lever "ett alldeles vanligt, hederligt arbetande liv och för vilka politik kommer i andra hand". Skulle en moralpredikant i sandaler uppenbara sig skulle de sannolikt inte lämna familj och arbete för att bli människofiskare, ens om han gick på vattnet. Uppfyllas av helig ande och tala i tungor skulle de aldrig.
(Hägglunds DN-artikel kan läsas här.)
Johan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar