Under en tid räknades Jordberga som Skånes fulaste slott. Det var efter att professor C-G Brunius 1840 satt sina verktyg i det gamla godset - som återuppbyggts med kommentaren "Dessa murar skall väl kunna trotsa de svenska hundarna" efter att ha bränts ned under kriget 1644 - och götifierade hela rasket. Också ekonomibyggnaderna medeltidiserades, med dekorativa tegelorneringar i romansk stil ovanpå gråstensmurarna - dessa finns fortfarande kvar.
Slottet däremot kom undan fulhetstämpeln genom att byggas om helt och hållet 1906 i en elegant barockstil. Tillräckligt vackert blev det för att Bergman skulle spela in Sommarnattens leende här.
Vi kommer hit för att gå på opera - Skånska Operans uppsättning av La Traviata - och har picnic i den fina parken innan föreställningen börjar - här ska finnas en mängd exotiska träd med fantastiska namn som Cocktailbärsträd, Ginko, Tulpanträd och Pagodträd, men vi botaniskt okunniga urskiljer inte annat än att det är vackert och idylliskt.
Molnen har skockats under eftermiddagen och på natten ska sedan det av kvällstidningarna utlovade regnkaoset dra över Skåne, men just när vi sitter ner på filten och äter strålar solen. Sångröster från repetitionerna strömmar ut från tegelladan där föreställningen ska äga rum och för några timmar är sommaren precis så underbar som en sommar kan vara.
Ann
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar