En Dylanaficionado gläds

Bob Dylan med band bjöd på - nåja, biljetten var nu inte gratis; och konserter är ju musikbranschens nya mjölkko - en inspirerad lördagskväll på Malmö Arena. Från sin position bakom keyborden, som han numera trakterar hellre än gitarren (munspelet hänger med, och hanteras känsligt och påhittigt), plockade han fram flera oväntade kort. Som gammal Dylan-aficionado gläds man ju mer åt oväntade låtval än åt att ännu en gång (fast det var sex år sen jag sist såg honom) höra "Like A Rolling Stone". Cloun var när country-noir klassikern "Ballad of Hollis Brown" dammades av och kläddes i en mörk modern kostym. Ett slags pendang till 00-talsfavoriten "High Water (For Charley Patton)", som också den övertygade starkt. Lika överraskande och roligt var att det gamla protestnumret "The Lonesome Death of Hattie Carroll" togs fram och stöptes om i en ny melodi. Och att kvällen avslutades med en närmast glättig upptempoversion av "Blowin´In the Wind". Håller Dylan ångan uppe på det här viset kan hans evighetsturné dra åtskilliga varv till runt jorden.

Johan