Hjärtan i aska

Edvard Munch, Aska

Jag skrev ju tidigare om hur ett vulkanutbrott krossade Jon Kalman Stefanssons unga hjärta - en kärlekssorg som så småningom gjorde honom till författare. Nu läser jag på Newsmill en astrolog som menar att Eyjafjallajökulls utbrott bär skulden till brytningen mellan Jonas och Madeleine. Det är väl mycket begärt att vänta sig att några litterära storverk ska komma ur denna skilsmässa under askmolnen - som vanligt är det nog bara snaskigt skvaller som spys ut ur den kratern. Men tanken på vulkaner som hjärtekrossare är väl i alla fall värd lite poesi? Här en dikt av Marie Under, ur samlingen "Gnistor i askan" (ellerströms, översättning Enel Melberg):

Morgonrodnaden brände

På dagens grymma härd brände

den sprödrosa morgonrodnaden

ner önskningarna till grå aska.

O, dessa långa, tomma vägar!

En fågel föll ner från himlen.

Läpparnas sorg, tyst, var tyst.

Jordens vulkaner i genomskärning av Athanasius Kircher

Ann