Det ofattbara pockar på litterär gestaltning, trauman på att bearbetas. Kanske är det därför som skönlitteraturen aldrig blir klar med nazismens förbrytelser: ondskan – den radikala eller banala, omänskliga eller alltför mänskliga – i koncentrerad form.
Läs här resten av min recension av Eirikur Örn Nordahls roman Ondska.
Johan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar