lördag 31 december 2011
fredag 30 december 2011
Logiska syndafall
Här finns min recension av Rosmarie Waldrops Äpplets vana att falla."Efter bittert motstånd löser floden upp sig i natten, säger han. Sköljer ut vår dagliga krigföring i ett mörker så dövt, så nästan helt utan mått att inga ord finns att dyka från. Kroppsvikt förskjuten av drömmar vars brist utlovar en klarhet så stark att den kunde göra en lång tagning in i tanklösheten".
(Ur Konversation 9 av Rosemarie Waldrop)
Ann
torsdag 29 december 2011
lördag 24 december 2011
fredag 23 december 2011
Att verba
Men glöm aldrig att det är viktigt att
nätverka.
Jag undrar om det evinnerliga
nätverkandet betyder så mycket i
längden. Jag tror faktiskt att annat
är mycket viktigare.
Men glöm aldrig att det är viktigt att
agera.
Agera, jo tjena. det handlar väl om
hur man agerar i så fall!
Men glöm aldrig att det är viktigt att
tuffa.
Tuffa? Jag förstår inte ens vad det
betyder.
Men glöm aldrig att det är viktigt att
tveka.
Tveka är fan inte speciellt viktigt.
Det kan väl inte en människa
tycka!
Men glöm aldrig att det är viktigt att
bloppa.
Bloppa! Såna jävla fjanterier!
Ur Handlingarna av Ulf Karl Olov Nilsson.
En lektion i hur man bildar svenska verb... eller inte... kan man läsa om här.
Ann
nätverka.
Jag undrar om det evinnerliga
nätverkandet betyder så mycket i
längden. Jag tror faktiskt att annat
är mycket viktigare.
Men glöm aldrig att det är viktigt att
agera.
Agera, jo tjena. det handlar väl om
hur man agerar i så fall!
Men glöm aldrig att det är viktigt att
tuffa.
Tuffa? Jag förstår inte ens vad det
betyder.
Men glöm aldrig att det är viktigt att
tveka.
Tveka är fan inte speciellt viktigt.
Det kan väl inte en människa
tycka!
Men glöm aldrig att det är viktigt att
bloppa.
Bloppa! Såna jävla fjanterier!
Ur Handlingarna av Ulf Karl Olov Nilsson.
En lektion i hur man bildar svenska verb... eller inte... kan man läsa om här.
Ann
torsdag 22 december 2011
onsdag 21 december 2011
tisdag 20 december 2011
En smygtittare på jorden
Vi färdades i gryningen över frusna fält,
en röd vinge lyfte, det var ännu natt.
En hare sprang plötsligt förbi framför oss
och någon av oss pekade på den.
Det var länge sedan. Idag lever inte
vare sig haren eller den som pekade.
Min älskade, var är, vart försvinner
handen som lyser, jorden som rasslar, språngets båge?
Inte av sorg frågar jag, utan av förundran.
Ur Czeslaw Milosz Ärlig beskrivning, översättning Anders Bodegård mfl.
Här skriver jag om hundraårsjubilerande Czeslaw Milosz.
Ann
måndag 19 december 2011
söndag 18 december 2011
På floskelbyrån
Serien om Berit Hård, som nu kommit till del två av utlovade tre romaner, är deckarparodi, men i än högre grad samtidssatir. I första boken, ”Bluffen”, tog Drougge nästan livet av Jan Guillou och slungade rallarsvingar mot kulturkändisvärlden till höger och vänster – även självaste Unni Drougge råkade ut för några lättare tjuvnyp.I Förkunnaren är det lyckogurus, penningstinna självhjälpare och vänsterprasslande politiker som står på tur för smisk: ”Mumbo jumbo-vägen till La la-land”.
Ann
lördag 17 december 2011
Den slagne vite mannens historia
Red Cloud |
Det lilla fortet på prärien, civilisationens sista utpost, kringgärdat av gränslösa vidder, vilda buffelhjordar och otämjda indianhorder. Myten har byggts upp i film efter film, bok efter bok. I Månaden när hjorten fäller sina horn frammanar Dee Brown verklighetens fort, verklighetens soldater, i det smutsiga utrotningskrig som skapade en nation.
Läs resten av min recension här.
Johan
fredag 16 december 2011
torsdag 15 december 2011
onsdag 14 december 2011
tisdag 13 december 2011
måndag 12 december 2011
Inblick i alkemistens verkstad
Läs resten av min recension här.Ordskräddaren Mircea Cărtărescu har sytt en rock. Utsidan är den mäktiga romantrilogin Orbitór. Fodret – i enklare tyg, närmare kroppen – är den lika omfångsrika dagboken, vars millennieskiftesavsnitt nu kommit i svensk översättning.Liknelsen är Cărtărescus egen, given på Malmö stadsbibliotek häromveckan, och den har fog för sig. Medan Orbitór är en självbiografisk fresk vävd av drömmar och poetiska syner är dagboken en mer prosaisk loggbok över den rumänske författarens intellektuella liv, nattliga drömmar och mödosamma arbete med romantrilogin
Johan
söndag 11 december 2011
lördag 10 december 2011
Skall från en herrelös hund
Johan
Wang Guangyi: Look for work |
Läs resten av min recension här.Den store kinesiske draken rister sin fjälliga kropp, spänner ut de svavelosande näsborrarna – och tar med kamreraktig min västmakterna i upptuktelse för deras ansvarslösa ekonomiska politik.Så ligger världen nuförtiden, och vad vi än tycker om det går det inte längre att ignorera den femtedel av klotets invånare som tvingas leva i den kapitalistiska kommunismens absurda folkfängelse.Vad kan därför vara lämpligare än att lyssna till en av diktaturens tystade röster? I ”Jag har inga fiender, jag hyser inget hat” har texter av människorättskämpen och fredspristagaren Liu Xiaobo samlats. Här finns artiklar, dikter, försvarstal, manifest. För vissa av dem dömdes han 2009 till elva års fängelse för ”anstiftan till omstörtande verksamhet”.
Johan
Sorglustcharmig knasighet
Med flygande höns, fiolspel och dansande zigenare på ett rostigt lastbilstak på omslaget försöker Hur madonnan kom till månen locka alla läsare som längtar efter mustiga skrönor, tokroliga äventyr, halvgalna särlingar och Emir Kusturica i romanform. Östeuropeisk kitsch, med andra ord.Den romandebuterande tyske författaren Rolf Bauerdick har förlagt sin färgstarka berättelse till en bergsby i rumänska Karpaterna - fast för att understryka att det är fråga om en fiktiv berättelse har han döpt om Rumänien till Transmontanien.
Hela recensionen av hur madonnan kom till månen hittar man här.
Ann
fredag 9 december 2011
torsdag 8 december 2011
onsdag 7 december 2011
"Hä lukt int' som förr, hänna"
Fjälldal i västerbottniska lappmarken |
Det handlar om Babels torn i Bojtikken, Björn Löfströms debutroman. Läsvärd också för den som inte vuxit upp med hänna och dänna... Hela min lilla recension finns här.Det är kalas för oss som älskar dialektala repliker som "Ja du jett fäll sett deg å få kaffe". Vi befinner oss i en västerbottnisk fjälldal en händelserik vårhelg 1960. Den 9-årige huvudpersonen har byggt en åtta våningar hög träkoja med utsikt över hela bygden, hans far, på samma gång egenföretagare och ordförande för den lokala kommunistiska arbetarkommunen, får en politisk tankeställare när byns mördare kommer på besök, ett lappbröllop går av stapeln, en dragkamp pågår på tivolit, kungen fiskar i sin tärnastuga och gudsmannen Lewi Pethrus anländer för att predika i pingstvänstältet.
Ann
tisdag 6 december 2011
måndag 5 december 2011
Världshistorien sedd genom Jerusalems förföriska prisma
Uppståndelsens stad. Apokalypsens stad. Det utvalda folkets utvalda stad. Stridsäpple för imperier och tyranner. Skådeplats för mirakler och massakrer. Den plätt på Guds jord med flest profeter per kvadratmeter. Allt det är Jerusalem, och mer därtill. Inte undra på då att Simon Sebag Montefiores krönika med den kaxiga titeln Jerusalem – Biografin är tjock som den Heliga Skrift och tung som en kvadersten från kung Herodes tempel.
Från Davids lyckokast med stenslungan till sexdagarskriget skildrar Sebag Montefiore, tidigare mest känd för sina Stalinbiografier, stadens växlande öden. Den moderna Palestinakonfliktens minfält lyckas han undvika genom att visa respekt för båda sidors rätt till territoriet, även om hans starkaste sympatier omisskännligen finns på den israeliska sidan.
Personregistret är digert som en alla tiders Vem är vem? Här passerar alla från Jesus Kristus och Saladin till Gogol och Lawrence av Arabien revy. Därtill möter vi paramilitära munkar, huliganer från hippodromen, emirer, sultaner, ummayader och abbasider, sionister och evangelister, äventyrare, lycksökare, barbarer och skönandar, romantiska posörer och charlataner från alla raser och trosriktningar.
I själva verket handlar det om en sannskyldig världshistoria, sedd genom den förföriska och lätt hallucinatoriska prisma som Jerusalem utgör. Sebag Montefiore berättar den med elegans, schvung och omsorg om de fängslande detaljerna. Aldrig låter han sinnet för källkritik stå i vägen för en bra historia, och bra historier finns här i överflöd.
Att kalla boken för ett kraftprov är knappast att säga för mycket. För den som vill undvika en litterär motsvarighet till Jerusalemsyndromet – det tillstånd av messianskt delirium som kan drabba en besökare i den Heliga Staden – är sträckläsning inte att rekommendera.
(Publicerad i Norrköpings Tidningar)
Johan
söndag 4 december 2011
Kroppen som spelplan
I torsdags besökte Mara Lee Helsingborgs stadsbibliotek för ett samtal med Amanda Svensson. Jag skrev om evenemanget här.Går det att skriva en stram och sparsmakad berättelse som utspelar sig i Sverige 2011? "Inte om den ska vara realistisk", menar Mara Lee. Eftersom hon själv sökte enkelhet i sin roman ”Salome”, ville nå fram till en ren och avskalad skönhet, var det bästa alternativet att förlägga handlingen till 80-talet. Då slapp hon mobiler och medialt brus. Amanda Svenssons ”Välkommen till den här världen” står däremot mitt i samtiden och det avspeglar sig i stilen: ”överlastad”, ”lite för mycket”, ”överdrivet poetisk” är ord hon själv använder när hon ska beskriva sin estetik.
Ann
lördag 3 december 2011
fredag 2 december 2011
torsdag 1 december 2011
Lucka 1
Ideologin bakom galenskapen
Varje gång en islamistisk gudskrigare forcerar paradisporten med en hemmagjord bomb för att ta sina sjuttiotvå jungfrur i anspråk talas det om kulturella skillnader, globala nätverk och giftet i hatpredikningar. När en norsk korsriddare sprider död och förödelse talar man hellre om ensam galning och taskig barndom.
Ändå har förstås också Anders Breivik blivit den han blivit i en miljö där vissa tankar florerat. Närmare bestämt har hans djävul funnit näring i den islamfientliga snårskog vars kraftigaste planta, den parlamentariska högerpopulismen, brer ut sig i ett Europa i kris och vars undervegetation består av allehanda ljusskygga konspirationsteorier.
I senaste numret av Expo (3/2011) – tidskriften som konsekvent riktar sökarljuset mot rasism och högerextremism – kan man läsa om idéerna som inspirerade Breivik. Här finns befängda föreställningar om Eurasien, ”islamiseringen” och västs kapitulation under sjuttiotalets oljekris inför muslimska krav på expansion. Invandring och flitigt barnafödande ses som komponenter i islams stegvisa övertagande av Västeuropa.
Det hela har uppenbara likheter med det tidiga 1900-talets antisemitiska hägringar, och påpassligt nog har Expo en artikel också om Sions vises protokoll, klassikern bland de rasistiska konspirationsskrifterna. Allt från kapitalismen till kommunismen, sekulariseringen och modernismen, förklarades i det fejkade protokollet vara resultat av en gigantisk judisk sammansvärjning.
När extremhögern förnyat sig har man helt enkelt ersatt ”judefrågan” med ”hotet från islam”, men vissa håller ännu fast vid det antisemitiska originalet. Så kan till exempel Svenska Motståndsrörelsen – den öppet nazistiska våldssekt vars föregångare VAM också porträtteras i senaste Expo – ha sin egen bestämda uppfattning om Anders Breivik.
Naturligtvis ingår han i en judisk konspiration.
(Publicerad i Norrköpings Tidningar)
Johan
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)