Här skriver jag om tidskriften Provins.Den traditionella bilden av Kiruna är machostaden i skuggan av gruvberget, mitt i ingenstans, i ett evigt vintermörker. I den officiella marknadsföringen ser vi snarare en norrskensupplyst mönsterstad som i utvecklingens namn ska uppgraderas till 2.0. Ett nytt läsvärt nummer av Provins (nr 2, 2015) lyfter fram alternativa berättelser och lägger till nya och bortglömda skikt av ortens historia. "Till dem som tror att Staden bara är Gruvstaden, Strejkstaden, Mörkstaden, Kallstaden", skriver Elise Ingvarsson i ett eko av poeten Kerstin Bergström, och den som känner sig träffad kan lära sig en hel del av tidskriften.
Ann
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar