Som ett slags mellanvästerns Seamus Heaney återger Kooser med handfast konkretion en lantlig tillvaro av grusvägar, telefonledningar, nyplöjda fält och övergivna gårdar. Det är dikt som befinner sig nära marken och hämtar sin dröjande rytm från en värld som alltmer trängs undan av moderniteten.
Jag skriver om Ted Kooser, samt om hans översättare Per Helges essäbok om amerikanska poeter och prosaister, här.
Ann
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar