Titelns vassa föremål är inte de som drabbar de mördade flickorna utan sådana som huvudpersonen riktar mot sig själv. Hennes kropp är full av ärr, själsliga sår som blivit fysiska genom att hon ristat in ord på sin hud. Samtidigt som jakten på barnamördaren står och stampar rivs traumat från uppväxten upp och Camille dras in i en spritångande virvel av destruktivitet och ångest.
Här skriver jag om Gillian Flynns debutroman Vassa föremål.
Ann
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar