Dunsterna från historiens sumpmark

Den seglivade Södergranmyten säger en hel del om vårt behov av att konstruera det främmande och exotisera det vi upplever som periferi. Det är just sådana mekanismer som gestaltas i Jerker Sagfors andra diktsamling med den suggestiva titeln ”De döda kommer från Karelen”. Fast här står den finska regionen inte bara för något pikant annorlunda utan för den okända faran som hotar hela civilisationen. Självaste döden i barbarens gestalt.”De döda kommer från Karelen” är en poetisk handbok i hur rädsla föder lögner och lögner alstrar hat, hur främlingar blir till fiender och fiender avhumaniseras. Allt mycket applicerbart på samtidens konflikter.

Här recenserar jag Jerker Sagors diktsamling.

Ann

Blå bukett

Henri Martin, Vas med blommor, 1910

Midsommarkrans

Viktor Borisov-Musatov, Girland av ängsblommor, 1905

Litteraturens gröna tråd

Ekopoesin kan lika gärna vara pamflettartat aktivistisk som postmodernt dekonstruerande eller ansluta sig till den traditionella naturlyriken för att skildra skönheten i det hotade, men gemensamt är att det någonstans på eller mellan raderna tjuter en väckarklocka.
Kanske låter den just som ett döende bi. Eller som en kvist som bryts. 

Här skriver jag om en grön våg i litteraturen.

Ann

Mönstren som ger mening

Kanske borde jag passa mig för att söka röda trådar i Jonas Bruns poesi. Titeln på hans tredje diktsamling är ”Gestaltlagarna” och det syftar på hur hjärnan för att kunna hantera alla intryck sorterar informationen efter vissa principer och skapar en helhet av det fragmentariska. Vi läser helt enkelt in mönster och mening, också där inga samband existerar. Eller som Brun slår fast: ”Människan luras att se sådant som inte finns. / Att se sådant som inte finns är det enda sättet människan överhuvudtaget kan se.”
Med den tvetydiga varningen i bakhuvudet spårar jag ändå en känsla av förlust som diktsamlingens ledmotiv och urskiljer sökandet efter sammanhang, efter en mening med smärtan, som dess drivkraft. Ja, man kan se det som att poeten letar efter en manual till livet, försöker tyda bruksanvisningen som skulle kunna göra existensen begriplig.  

Så inleds min recension av Gestaltlagarna, som man kan läsa resten av här.

Ann

Lappländsk juni

Ann

Fiktion, verklighet och livet

Fiktionen går en tuff match mot verkligheten i tidskriften Grantas nya nummer med rubriken Vinnare. Här finns några strålande noveller som löst och egensinnigt förhåller sig till temat. Gertrud Hellbrand skildrar hästhoppning så det löddrar om det. Daniel Sjölin ger en bråkig framtidsvision av hur en elitförskola odlar fram morgondagens folklighetstränade politiker. Ändå är det framförallt de essäistiska reportagen jag fastnar för.

”Arkeologer! / Gräv fram barndomen!” uppmanar Pontus Lindh i nya diktsamlingen ”Gryning över Hallstenshagen” (David Stenbecks förlag). Vad som driver Malmöpoeten till att själv sätta spaden i minnenas mylla är faderns bortgång, en förlust av det slag som påkallar en genomlysning av livet.
När han vänder upp jorden frammanas bländande snö, blommande plommonträd, klättrande bröder, pommac i natten: ögonblicksbilder från det förflutna som skimrar i det inre fotoalbumet.

Ett par kortare texter. Här skriver jag om svenska Granta. Här om Pontus Lindhs digitala diktsamling Gryning över Hallstenshagen.

Ann

Juni

Robert Julian Onderdonk, A June Morning, 1909