Västerbotten, oktober

Ann

Tankehopp över tidsrymderna

Vilande i sitt hasselsnår dyker hon upp också i Gunnar D Hanssons nya diktsamling ”Tapeshavet”, som lager för lager gräver sig ner i en vyvidgande poetisk arkeologi. Omslagsfotot visar de mjukslipade bergväggarna vid Österödskvinnans fyndplats. Detta landskap blir utgångspunkten för en svindlande skapelseberättelse där den mänskliga existensen ställs mot tidens krafter och naturens obeveklighet: ”Stjärnor benämndes, berg ristades och bemålades,/ vackrast var månen vid sommarens slut,/ näst vackrast solnedgångarna, då som nu/ världsmodet växte i kroppar, knän och kranier.”

Hansson ställer även den enkla frågan ”Hur överlevde hon?”. Att föreställa sig denna välmående atletiska gamla kvinna utmanar våra föreställningar om stenåldersmänniskans korta, torftiga och brutala tillvaro. Men innan jag joggar iväg barfota på en proteinstinn paleodiet tänker jag att hon också säger något om människans beroende av sin miljö. Om hur de materiella villkoren formar samhällena och avgör individens liv.

Jag funderar på poesi, arkeologi efter att ha lyssnat till ett föredrag om evolutionära perspektiv på mat och motion på Drottninghögs bibliotek i Helsingborg, här. (Låst krönika).

Ann

Hästar och andra kulturbärare

Ett par hästar har travat in på konstföreningens galleri. Nu står de där i den lilla lokalen, betar lugnt i sin målade hage och vädrar nyfiket omkring sig. De är nästan i naturlig storlek, men bara nästan. Ateljéns storlek avgjorde höjden när Chrissie Lundström tillverkade sin lilla flock, som till vardags hör hemma på Bohusläns museum. Därför har ett tema i utställningen på Konsten blivit ”begränsningar”. Fast jag har svårt att se att Lundström begränsar sig.

Här skriver jag om Chrissie Lundströms utställning på Galleri Konsten i Helsingborg.

Ann

Gränser och gråsparvar

Freke Räihäs nya diktsamling med den sakliga titeln ”Hem för vård och boende” kan läsas som en rapport från en arbetsplats, men kan också ses som ett dokument över ett samhälle där mänskligheten har begränsats. På baksidan beskrivs boken som ”vittneslitteratur i asylens gränsmarker”. ”Landet sluter sig – jag diktar om gråsparvar”, skriver Räihä och sätter ord på dilemmat att förena politik och poesi.

Här skriver jag om Freke Räihäs diktsamlingar ”Hem för vård och boende” och "Illegalen".

Ann

Vänner som växer ifrån varandra

När Lila i Elena Ferrantes ”Min fantastiska väninna” kastar ned Elenas älskade docka i en källarglugg, och Elena strax gör likadant med Lilas docka, sätts ljuset på det maktförhållande som råder i en vänskapsrelation. Ett spel där en leder, den andra följer, men rollerna gott kan skifta med tiden. I Emma Holms debutroman ”Skäl” svetsas Veras och Iris vänskap samman genom bygget av ett dockskåp, men det är Iris fantasi som formar huset medan Vera mest fungerar som assistent.

Här finns min recension av "Skäl".


Ann