Dikt av kött och blod

”Måste skriva om lite allt möjligt/eller allt om det lilla”, intalar han sig och gör både och: noterar vardagen på den bohuslänska ön men blickar också ut över världen, håller de antika klassikerna i ena handen och sina kommunistiska husgudar i andra, samspråkar med historiens filosofer likaväl som med själsfränderna på parkbänken. Det är en poet som läst sin Gunnar Ekelöf, umgåtts med Göran Sonnevi och med beatpoesin i blodomloppet upphäver gränserna mellan högt och lågt.

Jag recenserar nyöversättningen av Pentti Saarikoskis Tiarnia, här.

Ann

Karin Boyes namnlösa under

Kanske är ”Kris” det litterära verk där vi tydligast möter den mångfacetterade Boye: den orädda debattören, formexperimenterande modernisten, nietzscheanska upprorsmakaren, engagerade socialisten, lesbiska pionjären. Men förstås också den sensibla poeten, som blåser lyriskt liv i varje mening.

Om den centrala troskonflikten känns rätt främmande för vår tid är romanen desto mer levande som skildring av en ung människas tvivel, självförakt och revoltvilja – och den omvälvande känslan av nyskapelsens under. Det är fråga om mer än en själslig kris: genom Malins inre konflikter speglas också ett samhälle på väg att omstöpas, där gamla värden bryts mot nya och den konventionella plikten utmanas av den individuella lusten.

Min essä om Karin Boyes roman "Kris" kan man läsa här. 

Ann

Sol, salt, slam och svårmod

Ett litet häfte kan också vara en stor debut. David Zimmermans diktsamling ”Mal” omfattar inte mer än 22 små sidor, men rymmer en uppsjö av täta stämningar och sinnesintryck. Jag sätter sprättkniven i den handbundna boken, andra titeln från Malmöförlaget Anti, och fram väller känslor och förnimmelser i ett lika drömskt som skarpt observerande bildspråk.

Här recenserar jag David Zimmermans debut "Mal".

Ann

Musikens glädje bortom förståndet

"Ingmar Bergman har sagt många minnesvärda saker om musik och en av de bästa formulerar Victor Sjöström i rollen som dirigent i filmen ”Till glädje”: ”En glädje som är så stor, så särskild, att den ligger bortom smärtan och den gränslösa förtvivlan. Ni förstår, det är en glädje bortom allt förstånd.”

Jag tror att bara musiken – och poesin – kan röra oss på det där sättet bortom förståndet. Ge känslan av något odefinierbart större."

En krönika om Bergmans film "Till glädje" finns här. 

Ann

Landet inombords

Elin Willows debutroman ”Inlandet” är som en iscensättning av hur det kan gå när en storstadsmänniska blir fast på en plats långt ifrån allt som händer. Ett slags kulturchock, skildrad med en mild melankoli och nästan provocerande lågmäldhet.

Här bryter huvudpersonen upp från Stockholm för att bosätta sig hos pojkvännen i en mindre ort någonstans i Norrbottens inland. Förhållandet är över innan flyttlasset hunnit fram, men hon blir kvar, får jobb i den lokala mataffären och har ingen aning om vad hon ska göra av sitt liv.

Jag recenserar Elin Willows roman här.

Ann