Går det att skriva en helt vanlig recension av Katarina Frostensons nya bok? Att tänka bort skandaler, anklagelser, bråk och eventuella brott, ja, hela den sargade Svenska Akademien och hennes roll däri? Å ena sidan: litteratur existerar aldrig i ett vakuum, det är svårt att inte låta blicken färgas av det man vet, eller tror sig veta, om författaren. Å andra sidan: dikten skapar sin egen verklighet, kan inte stå till svars för sin skapare utan måste få lov att läsas i sin egen rätt.
Min recension av Katarina Frostenson finns här.
Ann
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar