Staten och kapitalet sitter ju i samma båt – men vem som håller i rodret har växlat med konjunkturerna. Under efterkrigstidens rekordår satt kapitalet still i båten, tyglat av den sociala ingenjörskonstens knopar. Idag navigerar finanskapitalet över det stormande krishavet med allt lättare demokratisk barlast.
Här finns hela min recension av Wolfgang Streecks bok Köpt tid - den demokratiska kapitalismens uppskjutna kris.
Johan
Förmodligen går det på grund. I värsta fall kapsejsar det... Man kan fråga sig vilken roll passagerarna har i historien. Den stora grå massan? Förstår den överhuvudtaget något av det som händer. Tror inte det. Deprimerande är ordet.
SvaraRaderaVi gör väl alla vad vi kan för att hålla oss flytande, om vi sedan är första-, andra- eller tredjeklasspassagerare, uppassare, matroser eller galärslavar. Och bortom den mörknande horisonten väntar den fria marknadens lyckoland…
RaderaTyvärr verkar det vara väldigt täta skott mellan klasserna. Solidaritet är det ingen som vet vad det är längre. Och inte kan man förlita sig på ankdammen... eftersom det är en global fråga.
SvaraRaderaVad återstår. Myteri?