 |
|
Skulptur i glas av Paul Grähs.
|
Genomskinliga fiskar öppnar gapen och blottar vassa tänder. En blänkande snigel sticker ut tentaklerna ur sin sandiga rosa snäcka. Bläckfiskens svarta kropp dyker neråt med ett splash. En gigantisk grön larv kravlar fram med en bestämd sväng. Det är slemmigt, köttigt, taggigt, fuktigt, ömsom strävt, ömsom metalliskt skimrande – och helt och hållet i glas.Sommaren är den tid då krypen kommer oss närmre, då vi äcklas, irriteras och förfäras över allt som kan bitas, stickas, klias, invadera hem och trädgårdar och sprida sjukdomar – larmen om mordiska skadedjur duggar gärna tätt när nyhetstorka råder. Också ett sådant här år, då varken världen eller vädret tycks ha förstått att uppehåll hör sommaren till. Den som unnar sig en semesterpaus från alla de stora hot som hänger över oss upplever måhända att hotet kommer från små hungriga käkar alldeles i närheten.
Jag skriver om glaskonst, insekter och poesi, här.
Ann
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar