lördag 31 december 2011
fredag 30 december 2011
Logiska syndafall
Här finns min recension av Rosmarie Waldrops Äpplets vana att falla."Efter bittert motstånd löser floden upp sig i natten, säger han. Sköljer ut vår dagliga krigföring i ett mörker så dövt, så nästan helt utan mått att inga ord finns att dyka från. Kroppsvikt förskjuten av drömmar vars brist utlovar en klarhet så stark att den kunde göra en lång tagning in i tanklösheten".
(Ur Konversation 9 av Rosemarie Waldrop)
Ann
torsdag 29 december 2011
lördag 24 december 2011
fredag 23 december 2011
Att verba
Men glöm aldrig att det är viktigt att
nätverka.
Jag undrar om det evinnerliga
nätverkandet betyder så mycket i
längden. Jag tror faktiskt att annat
är mycket viktigare.
Men glöm aldrig att det är viktigt att
agera.
Agera, jo tjena. det handlar väl om
hur man agerar i så fall!
Men glöm aldrig att det är viktigt att
tuffa.
Tuffa? Jag förstår inte ens vad det
betyder.
Men glöm aldrig att det är viktigt att
tveka.
Tveka är fan inte speciellt viktigt.
Det kan väl inte en människa
tycka!
Men glöm aldrig att det är viktigt att
bloppa.
Bloppa! Såna jävla fjanterier!
Ur Handlingarna av Ulf Karl Olov Nilsson.
En lektion i hur man bildar svenska verb... eller inte... kan man läsa om här.
Ann
nätverka.
Jag undrar om det evinnerliga
nätverkandet betyder så mycket i
längden. Jag tror faktiskt att annat
är mycket viktigare.
Men glöm aldrig att det är viktigt att
agera.
Agera, jo tjena. det handlar väl om
hur man agerar i så fall!
Men glöm aldrig att det är viktigt att
tuffa.
Tuffa? Jag förstår inte ens vad det
betyder.
Men glöm aldrig att det är viktigt att
tveka.
Tveka är fan inte speciellt viktigt.
Det kan väl inte en människa
tycka!
Men glöm aldrig att det är viktigt att
bloppa.
Bloppa! Såna jävla fjanterier!
Ur Handlingarna av Ulf Karl Olov Nilsson.
En lektion i hur man bildar svenska verb... eller inte... kan man läsa om här.
Ann
torsdag 22 december 2011
onsdag 21 december 2011
tisdag 20 december 2011
En smygtittare på jorden
Vi färdades i gryningen över frusna fält,
en röd vinge lyfte, det var ännu natt.
En hare sprang plötsligt förbi framför oss
och någon av oss pekade på den.
Det var länge sedan. Idag lever inte
vare sig haren eller den som pekade.
Min älskade, var är, vart försvinner
handen som lyser, jorden som rasslar, språngets båge?
Inte av sorg frågar jag, utan av förundran.
Ur Czeslaw Milosz Ärlig beskrivning, översättning Anders Bodegård mfl.
Här skriver jag om hundraårsjubilerande Czeslaw Milosz.
Ann
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)




