Med en mängd blinkningar till Karin Boyes "Kallocain" skriver Jerker Virdborg i sin nya roman "Kall feber" framtidsdystopiskt om ett samhälle (här och nu förstås) där karriärismen inte bara frambringar en influensa som sänker kroppstemperaturen utan också ger individerna genomfrusna själar. Det är på många sätt glänsande utfört, men inte utan sprickor i den högblanka fasaden. Verkar i alla fall några kritiker tycka (Aftonbladet, SvD, GP) i likhet med mig.
Ann
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar