Döden är den gemensamma nämnaren i berättelserna som samlats under titeln ”Lutan och ärret”. Det låter kanske inte så upplyftande, men det är just vad det är: Danilo Kiš prosa är lika existentiellt svårmodig som litterärt stimulerande. Ändå rymmer synen på vad litteratur kan åstadkomma inte några illusioner. ”Den enda slutsats som jag dragit av allt detta läsande är att böcker inte ger några svar på brinnande frågor”, förklarar huvudpersonen i novellen ”Jurij Golec”, en förintelseöverlevare som beslutat sig för att ta sitt liv.
Ann
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar