Jag recenserar Ursula Andkjær Olsens "Utgående farkost", här.I Andkjær Olsens åttonde diktsamling, den andra som översätts till svenska (den här gången med fast hand av Jonas Rasmussen), har hon stakat ut en bestämd riktning. ”Utgående farkost” lastar skeppet fullt med mänskliga svagheter och skjuter iväg som en självsäker kanonkula mot en rymd där ingen kan höra dig gnälla.Det charmerande pladdret från de tidiga böckerna är långt borta. Här är det ord och inga visor, skarpa, obevekliga, iskalla ord. Poeten talar nu med en enda röst, en hätsk och offensiv stålklangstämma som skulle kunna härröra från nättrollens tangentbord eller fascistmarschernas plakat.
Ann
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar