Framtidsfarhågor, förr och nu

I den klassiska dystopin - Huxleys Du sköna nya värld, Orwells 1984, Bradburys Fahrenheit 451 - beskrivs en framtid där utvecklingen gått i spinn och människans livsrum tagits i besittning av en inhuman teknik. Idag känns en annan farhåga väl så aktuell: att utvecklingen ska leda till en katastrof, som för oss tillbaks till det förteknologiska samhället. På kort sikt väntar vi oss snabbare uppkoppling och fler bites i datorn; på lite längre sikt: apokalypsen och ett mörker som inte skingras av elektriskt ljus. Läs min recension av Kalle Dixelius debutroman Toffs bok här.

Johan

Recensionsregn

Det märks att vårsäsongen dragit igång rejält nu: senaste veckan har recensionsdagarna duggat tätt. Här är länkar till mina senaste recensioner, som ser ut att bli sista frilanstexterna på ett tag. (Hejdå sovmorgnar...)

Isabella Varricchio: Pioner

Marianne Cederwall: Svinhugg

Carl-Johan Vallgren: Kunzelmann & Kunzelmann

Eva Adolfsson: En liten historia

Ann

Det ryms mer än böcker i knät...

Vi är flera lyrikläsare i familjen...


...fast visst blir man lite sömnig.

Det ryms mer än böcker i bokhyllan... (2)

Överste bokväktaren håller koll: hit kommer inga oönskade volymer.

Entré problem

Två olika slags bröstslående framtidsoptimism tävlar för tillfället om uppmärksamheten vid Värnhem. På själva torget har scientologerna slagit läger i ett solgult tält och lovar på stora banderoller att "oavsett vilket problemet är... det går att göra något åt det!" Nå, det är klart att om man vill ragga upp personer med problem så är förstås Värnhemstorget platsen...

Vänder man på huvudet skymtar det stora schabraket av glas som breder ut sig på de forna rivningstomterna bakom Hemköp. På det gudsförgätna ingemanslandet av tomma parkeringsplatser, sopcontainrar och glesa buskage där just stadens mest problemtyngda medborgare brukade samlas öppnar om en dryg månad ett vräkigt upplevelsecenter, nöjes- och shoppingkomplex. Det är inte bara alkisarna som motats bort, också omkringliggande butiker med "fel profil" har sagts upp: hela området skulle få sig ett lyft, hette det. Nu ståtar vad som länge varit Malmös baksida med det hoppfyllda namnet Entré. Och snart slår shoppingkolossen upp glasdörrarna, mitt i lågkonjunkturens pessimism.

"Livet kan vara grymt", konstaterar scientologerna i sitt flygblad. På gatorna runt torget virvlar fortfarande hopar av skräp i vinden. Folk går omkring med uppslagna kragar och ser lika håglösa ut som vanligt.

Ann

Engång skall du vara...

Else Lingebrandt 1923-2009

Engång skall du vara en av dem som levat för längesen.

Jorden skall minnas dig så som den minns gräset och skogarna,

det multnade lövet.

Så som myllan minns

och så som bergen minns vindarna.

Din frid skall vara oändlig så som havet.

Pär Lagerkvist, ur Aftonland

Vykort från Göteborg

Efter att ha lämnat ett grått, kallt och regnigt Malmö blinkar jag mot ljuset i Göteborg. Allt slår emot mig som öppet, luftigt, vänligt (kanske för att Malmö den senaste månaden har känts som en tillsluten bunker, kanske för att jag hela januari har levt närmast som en ljusskygg vampyr...), jag fullkomligen badar i positiva intryck. Till och med tekniken är på min sida - genom att strula. Jag hinner bara sträcka fram entrépengarna till konstmuseet så hänger sig systemet och jag är välkommen in gratis. Jag fastnar någonstans på sjuttonhundratalet och står sedan och ruvar framför Liljefors uv och hinner väl inte ens se hälften av samlingarna, men där finns ljus, luft och Picasso-akrobater och blommande fruktträd av Hill och allt känns upplyftande.

Tillbaka i Malmö regnar det.

Ann

I medicinskåpet

"Jag har Gunnar Ekelöf i mitt medicinskåp", berättade Eva Runefelt när jag intervjuade henne för ett år sedan. Om jag har någon poet i mitt medicinskåp är det nog Lennart Sjögren. På något vis känns hans kärva svartsyn lindrande, också i mörka stunder.

Så är vårt hopp

nedanför nederlaget

nedanför det möjliga.

Det är lika tyst, lika glimmande som kornblixten

det är fläckigare och mera opålitligt

än lövskuggan

det är hårdare än järnet

och segare än undergången

det är uthålligare än dyningen

och rullar hop sig i sin egen grav lika fort.

Ur Hoppet, från Lennart Sjögrens senaste diktsamling Ur människovärlden.

Ann

Hydrans huvuden

Att underkuva ett folk har sina risker. "Om du utarmar dem, finns vapen kvar för de plundrade; om du avväpnar dem, ger raseriet dem vapen; om du dödar ledarna och fortsätter att kränka de andra, växer nya ledare fram som huvuden på Hydran". Orden kommer inte från en postkolonial kritiker av västerländsk arrogans, utan från renässanstänkaren Niccolò Machiavellis Republiken (Discorsi). Läs min recension här.

Johan

A new age?

Att Obama skulle gå i land med sin första uppgift som president, och under installationsceremonins patriotiska skådespel leverera ännu ett storartat tal, besjälat av patos för konstitutionen och med löftet att idealen inte (längre) ska offras i säkerhetens namn, var det väl få som betvivlade. Det är bara att hoppas att Livius omdöme om den romerske konsuln Valerius Corvus om fyra år kommer att kunna användas också om USA:s fyrtiofjärde president: "Inget uppskattades mer av folket än att han utövade sina ämbeten på samma sätt som han hade kandiderat för dem".

Johan