Har jag bara drömt det här?Det är märkligt med semester. För en vecka - effekten blir betydligt märkbarare om man bara tar en vecka ledigt mitt i det vanliga 9 till 5-köret, något som är en ovanlighet för min del - upphör nästan allt annat att existera. Tillvaron kretsar kring vad man ska äta till lunch, ifall man kan hitta en korg jordgubbar att köpa under siestan, vart man ska strosa på dagens passeggiata, om man ska ta sig ett dopp, hur man ska orka kvällens 4-rättersmiddag. Allt utöver det, att sitta på ett kontor, stirra in i en dataskärm, fundera på vad som finns i kylskåpet, bry sig om vad som händer i världen, känns avlägset, närmast overkligt och ganska så irrelevant.
Och så plötsligt från en dag till en annan är man där igen. Huttrar på cykeln i gråvädret. Har buss- och tågtiderna inskrivna i ryggmärgen, slår på datorn och knappar in lösenorden utan att tänka, spånar rubriker, tittar ut på de blommande träden utanför fönstret. En helt vanlig måndag. Glömmer några vinjetter bara.
Och nu är det allt det andra som är främmande. Har jag verkligen så nyligen stått och blickat ut mot branta klippor och smaragdgrönt hav?
Fast mina gigantiska myggbett kliar fortfarande (mitt förhållande till italienska myggor är ungefär som till stark sol, så jag försöker undvika båda. Det senare är lättare, varför jag som vanligt kommer hem med mer myggbett än solbränna) och känns onekligen hur verkliga som helst.
Ann
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar