Twitter heter det nya informationsteknologiska fanstyg som ska förföra ungdomen, förflacka kulturen och nivellera oss alla till babblande indolens, och plötsligt framstår bloggen som ett medium för eftertänksamma finsmakare. I dagens Sydsvenskan beklagar sig Sigrid Combüchen vältaligt över att hon ödslat bort sin morgonfräschör i bloggosfären. Hennes konklusion är att det strömlinjeformade mediet idag är budskapet, att den teknologiska formen blivit viktigare än tankeinnehållet, och det ligger väl åtskilligt i det. Åtminstone anser skribenter som knappast skulle få för sig att kritisera den intellektuella samtalsnivån runt fikabord och i trappuppgångar att det är en sak för kultursidorna att ondgöra sig över skitpratet på nätet. Och ändå är väl sanningen den att språket alltid, från urtidens tjatter till dagens twittrande, bloggande och sms:ande, använts mer till blahablaha än till utkristalliserandet av lingvistiska ädelstenar - och att det är lika bra så.
Johan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar