Så har Moderna museets Malmöfilial öppnats, i gamla elverket som tidigare hyste Rooseum, tillbyggd med en orange kub vilken signalerar modernt konstmuseum lång väg. Invändigt har den inledningsvis fyllts med glansnummer från Moderna museets 60-talssamling. Här finns Andy Warhols 25 Marilyns, John-E Franzéns Hell´s Angels of California, en av Jean Tinguelys skrotskulpturer, Yves Kleins blå (vad annars) svamprelief - och så den där skabbiga gamla geten med ett bildäck runt kroppen. Jag går runt, tittar och känner igen, och tänker att senmodernismen är en konsthistorisk epok bland andra, och inte nödvändigtvis en angelägnare sådan än, säg, senromantiken.
På bottenvåningen pågår samtidigt Luc Tuymans utställning Mot dagen. Strama figurativa oljemålningar som tar sin utgångspunkt i det digitala bildflödet. En nedtonad färgskala, vilsam för ett öga som nyss utsatts för 60-talets neonlysrör och färgkaskader. Fast ser man närmare på tavlorna är vilsam inte hela sanningen. I de bästa målningarna, till exempel de som avbildar vad kameran registrerar i Big Brother, lyckas han effektfullt förena en besk samtidskommentar med rent estetiska kvaliteter.Johan
Luc Tuymans, "CCTV"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar