Jag säger det som solen, gult.
Är solen såret i himlens lungor?
Och jag en sten av stelnat blod?
Låt mig inte ligga lik,
jag vill sjunga,
när jag skall dö.
Omkvädet i Suzanne Brøggers "Slöjan" skvallrar inte så mycket om det barnförbjudna innehållet. Den som inte har alltför lätt för att rodna kan läsa min recension av den i haremskitsch badande boken här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar