lördag 25 december 2010

Efter julstöket

4 kommentarer:

  1. I ungefär ett år har jag läst Kulturreservatet, snabbt förstod jag att det också var ett Observatorium som tog in hela den kulturella rymden: nytända och slocknade stjärnor, antiken, postmodernismen, politik, filosofi, katters levnad, måleri i alla möjliga former.
    Så här efter julstöket.
    Stort Tack. Hoppas fortsättning följer.

    SvaraRadera
  2. Kulturreservatet tackar och tar åt sig. Samt lovar att till nästa år putsa linserna på kikaren.

    SvaraRadera
  3. Söta Vigdis, så fin hon är! Salukislynglar i all ära men det är något alldeles speciellt med gubb- och tantkatterna. Mystiskt väsande, finurligt leende, perfekt randade upphöjda varelser, alltid okränkbara och den här årgången krossar naturligtvis allt motstånd.

    SvaraRadera
  4. Hon har ett lite lugnare temperament än andra, kan man ju lugnt säga...

    SvaraRadera