Krigets förödande maskineri

Krachts levande, stilsäkra prosa målar upp en suggestiv värld av stål och armerad betong, hydrogenluftskepp och frusna vattenfall. Man kan läsa hans roman som en postmodern saga, en allegori vars allegoriska betydelse är svävande, undflyende, rentav punkterad. Men också som en berättelse om krigets förödande maskineri, en mardrömsskildring som inbjuder till reflexion över historiens nyckfullhet och hur vi formas av de myter vi gör oss av det förflutna.

Här kan man läsa min recension av Christian Krachts roman "Jag kommer vara här i solsken och i skugga".

Johan

Gick i sensommaren ut

Min bok har fått litteraturstöd! Det innebär att jag får något litet betalt och att den köps in av en massa bibliotek. Det var tvunget att firas, så vi kramade musten ur sensommaren och den kanske allra sista värmen med strandpicnic och rosa bubbel. Därefter kom åskan - det kändes som ett farväl till sommaren.

Ann

Brev från en kaninkokerska

Bli inte rädd eller upprörd över att jag vet något om hur ni har det hemma hos er. Man kan kika in en mulen dag, sedan ni givit er iväg åt olika håll. Det är inte heller svårt att ta en sväng förbi er villa just i skymningen då lamporna tänds. Jag har träningsoverall på mig, är ute och springer. Jag är ingen att fästa uppmärksamhet vid.

Kanske hör det till välståndets baksida att behöva konfronteras med den kladdiga blandningen av beundran och avund, kärlek och hat. Jag är egentligen inte annorlunda än någon annan.

Har Christine Falkenland någonsin varit otäckare? Skarpare? Min recension av nya romanen Sfinx kan man läsa här.

Ann

Landsväg 101

Väg 101 ger kanske inte några litterära vibrationer. Särskilt inte om man en halvmulen sommardag kör en hyrbil modell miniatyr med priset klistrat över hela karossen, som ytterst långsamt och motvilligt accelerar upp till 80 när man trycker gaspedalen i botten. Passerar man en butik kan man ge sig sjutton på att den heter "Trulssons". 101, det är landsvägen i "Söder om landsvägen", det platta Skåne i kubik, Edvard Perssons Skåne.

Men vägen slingrar sig genom mark genomdränkt av sekelskiftets litteraturhistoria. Här föddes två av Sveriges största 1800-talsförfattare på ett avstånd av bara några minuter - i alla fall om man åker 80 km i timmen i ett modernt fordon. I den lilla orten Domme mellan Malmö och Ystad såg Victoria Benedictsson dagens ljus, i Hönsinge, en by delad av landsvägen, växte Ola Hansson upp och här står en minnessten intill en gårdslänga som bär skylten Rustgården.
Denna stillsamma sommardag känns de omgivande slätterna mer prosaiska än poetiska, närmare Benedictssons Pengar än Hanssons dimomhöljda och regntunga dikter. Men Hansson skrev också somriga saker:

Himlen är blå
med vita skyar.
Solglänsta stå
slättens byar.
under en rensande
sommarvind glänsande
böljor på mörkgröna
kornfält gå.

Nyss jag gått
i loge och lada.
Minnen jag fått
både sorgsna och glada.
Fjärilslätt lekande,
sommarvarmt smekande,
runt kring i vrårna
de blyga stått.

Sinnet blev vekt
i lummig dunge,
där fordom jag lekt,
barfotad unge.
Bak almstammen mysande
barnmunnar, lysande
barnögon såg jag
med hjärtat vekt.

Ur Hembygdsvisor, i Notturno (1885)

Ann

PS. När vi ändå är ute och tassar i sekelskiftestrakter:
Här är en som har läst min bok.
Här är en som håller på att läsa.

"Första offret i en diktatur är språket"

När Joumana Haddad säger att hon dödat Scheherazade gör hon det med ett strålande leende. "Tusen och en natts" sagoberätterska, som lyckas hålla sig vid liv tack vare sin förmåga att underhålla sin blodtörstige make, är en hjältinna för många kvinnor i arabvärlden, men inte för den libanesiska författarinnan. Vad sagan om Scheherazade uttrycker, det är att bara kvinnan behagar mannen så blir allt bra. Haddad vill förändra synen på den arabiska kvinnan och slå sönder klichéerna, men hon vill också uppmana henne att själv förändra sin situation. Därför har hon skrivit ”I killed Scheherazade – confessions of an angry arab woman”:

– Det finns en fri, emanciperad arabisk kvinna, och hon förtjänar uppmärksamhet.

Joumana Haddad och egyptiska Mansoura ez Eldin är två av de författare på temat ung arabisk litteratur som bjudits in till Malmöfestivalen. Här skriver jag om samtalen.

Ann

Fattigsveriges hjältinnor

Jag kommer att tänka på Aino Trosells Hjärtblad när jag läser Henning Mankells nya roman Minnet av en smutsig ängel. Det är egentligen ganska likartade berättelser. En ung kvinna från Fattigsverige lämnar föräldrahemmet för att skapa sig en bättre framtid. Hon beger sig ut på vägarna, eller i Mankells fall ut på havet, och möter en ny främmande värld, hos Trosell storstaden Stockholm, hos Mankell Portugisiska Östafrika, nuvarande Mocambique. Och där gör de två hjältinnorna var sin osannolik klassresa.

Också  flera av problemen har de två romanerna gemensamma. Känslan av tillrättaläggande, att huvudpersonerna betraktar sin situation och sin omgivning med en blick som är vår tids, inte 1800-talets eller det tidiga 1900-talets. Nä, så här kan hon knappast ha tänkt, har jag lust att protestera medan jag läser.

Men Mankell är en vassare författare än Trosell och hans roman är på det hela taget mer lyckad, även om det moraliska budskapet emellanåt ställer hinder i vägen för fiktionen. Här kan man läsa min recension av Minnet av en smutsig ängel.

Ann

Kapitalism med totalitärt ansikte



Ai Weiwei: Han Dynasty Urn with Coca-Cola Logo

Den kinesiska diktaturen har alltid haft sina västliga apologeter. Förr var de trosvissa vänsterfraktionalister med Maos lilla röda i den proletära uniformsjackfickan. Idag är de krassa finansanalytiker med den senaste kvartalsrapporten instucken i den kritstrecksrandiga kostymen.

En egenartad hybrid mellan de två grupperna utgör ekonomen och författaren Loretta Napoleoni, som i Made in China ställer det finanskrisande västerlandet mot den växande kinesiska draken, och med illa dold förtjusning finner att den senare är överlägsen i allt. 

Läs resten av min recension av Loretta Napoleonis bok "Made in China" här. 

Johan

Siris historia och lite annat

"En pervers natur, som sänker kärleken till ett blott nöje", "som spindelhonan, som äter upp sin make efter att ha blivit befruktad av honom", "en vampyr".

August Strindbergs litterära hämnd på Siri von Essen var av det blodigare slaget. Men när han tecknade sitt hätska porträtt av exhustrun i En dåres försvarstal lyckades han snarare åstadkomma ett domslut över det egna kvinnohatet än en trovärdig anklagelseakt mot den kvinna han försökte svartmåla. Och på samma gång gav han en sällsamt tydlig bild av den biografiska konstens vampyrism.

Nu har Lena Einhorn ryckt ut till Siri von Essens försvar i en roman. Vad jag tycker om den kan man läsa här.

Och här kan man läsa min recension av Jenny Tunedals nya diksamling.

Och om en annan slags skönlitterär biografisk tolkning, Leif Holmstrand och Jonas Örtenmarks bok om Henry Darger, Darger reviderad, skriver jag här.

Ann

Fiktionens makt och maktlöshet

På skyddsomslaget står en boktitel, ett författarnamn; på den hårda pärmen ett annat namn, en annan titel. Så markeras att Håkan Nessers nya roman, Himmel över London, inte är vad den först utger sig för att vara, att bakom den lätt parodiska spionintrigen, fylld med chiffer, skuggor och maskeringar, döljer sig en mångbottnad lek med fiktioner.

Det handlar på ett plan om den döende rikemannen Leonard Vermin, vars förestående sjuttioårskalas kastar ett obarmhärtigt ljus över hans och hans presumtiva arvingars otillfredsställda liv. På ett annat om den unge och fullt ut levande Leonards kärleksaffär fyrtio år tidigare med den mystiska tjeckiska skönheten Carla i kalla krigets Swinging London, där det erotiska äventyret får drag av spionthriller.

På ett tredje plan om Lars Gustav Selén, en förtidspensionerad taxichaufför – här tillförs berättelsen en dos äktsvensk ungkarlsmisär – som genom att skriva en roman med inslag av passion och spioner bearbetar sitt livs stora smärtpunkt och stoppkloss: tunnelbaneolyckan i sextiotalets London där hans ungdomsförälskelse Rigmor Carlgren, Carla kallad, förolyckades.

Fiktionen och verkligheten – romanens verklighet – spiller över i varandra. Ja, trampar varandra på tårna i ”ordets och köttets mångomsjungna tango”. Berättargreppet såväl som romanens tematik och miljöer för osökt tankarna till Paul Auster, även om Nesser, med sin drivna sidvändarprosa, är flera viktklasser lättare än amerikanen.

Resultatet är inte en spionhistoria. Det är en underfundig och medryckande berättelse om hur slumpen länkar samman händelsekedjor och om fiktionens makt och maktlöshet inför tidens härjningar.

Johan

På plats

Somliga familjemedlemmar är mer installerade i nya lägenheten än andra. Vi lever forfarande i ett orenoverat provisorium och jag har inte riktigt kommit över känslan av att vara på en främmande plats. Men bortom de fortfarande ouppackade kartongerna har vi alla fall lyckats ordna en läshörna. Den är ständigt ockuperad. Sällan av någon med en bok.
Ann

Sommardagens leende

Under en tid räknades Jordberga som Skånes fulaste slott. Det var efter att professor C-G Brunius 1840 satt sina verktyg i det gamla godset - som återuppbyggts med kommentaren "Dessa murar skall väl kunna trotsa de svenska hundarna" efter att ha bränts ned under kriget 1644 - och götifierade hela rasket. Också ekonomibyggnaderna medeltidiserades, med dekorativa tegelorneringar i romansk stil ovanpå gråstensmurarna - dessa finns fortfarande kvar.

Slottet däremot kom undan fulhetstämpeln genom att byggas om helt och hållet 1906 i en elegant barockstil. Tillräckligt vackert blev det för att Bergman skulle spela in Sommarnattens leende här.

Vi kommer hit för att gå på opera  - Skånska Operans uppsättning av La Traviata - och har picnic i den fina  parken innan föreställningen börjar - här ska finnas en mängd exotiska träd med fantastiska namn som Cocktailbärsträd, Ginko, Tulpanträd och Pagodträd, men vi botaniskt okunniga urskiljer inte annat än att det är vackert och idylliskt.

Molnen har skockats under eftermiddagen och på natten ska sedan det av kvällstidningarna utlovade regnkaoset dra över Skåne, men just när vi sitter ner på filten och äter strålar solen. Sångröster från repetitionerna strömmar ut från tegelladan där föreställningen ska äga rum och för några timmar är sommaren precis så underbar som en sommar kan vara.

Ann

Ögonblickets vind

Det blåser stort, det
viner allestädes
tar ingentings väg, men

var inte rädd,
inte orädd: det
finns ett mörker
med din form
och ingen annans.

Det väntar ut känslolanden
tills de slocknar.

Var inte rädd,
inte orädd:
det finns ett enda mörker,
inga andra.

Ulf Eriksson, ur Rymdens vila

Idag gästar jag Svenska Dagbladet med en recension av Ulf Erikssons samlingsvolym med dikter Stämmor av ljus fördelar världen. Här kan man läsa.
Ann

Empatins evolutionshistoria

Solidariska tillitsbyggare eller solitära kombattanter i allas krig mot alla. Synen på naturmänniskan och den mänskliga naturen har aldrig varit politiskt neutral. Från Hobbes ensamma best utgår en tankelinje. En annan från Rousseaus ädla vilde. Hur samhället kan och bör organiseras ger de helt olika svar på.  

Läs resten av min recension av Frans de Waals bok "Empatins tidsålder" här. 

Johan

Frihetens vackraste fågel

Kom till mig
ur förblödningen och flöjten
Kom till mig
ur floden och vindarna
ur vingarna
ur leran och blixten
ur mödrarna
ur tystnaden
ur de profetiska hallucinationerna
ur klagan vars glöd
väcker gud
    och natten
         och gravarna
Kom till mig med mig själv
med mitt svärd och min lans
kom till mig med min förtvivlan
för att du inte ska bli
en annan än jag.

Faraj Bayrakdar, översatt av Jasim Mohamed

Medan rapporterna från Syrien blir allt otäckare att ta del av rekommenderar jag att man läser Fayr Bayrakdars skakande självbiografiska berättelse ”Språkets och tystnadens otaliga svek", skriven på utsmugglade cigarettpapper, om de fjorton år poeten satt i den syriska säkerhetstjänstens fängelse. Om det urval av hans dikter som nyligen kommit på svenska, "Brev från isoleringscell 13" skriver jag i senaste numret av Lyrikvännen: "Faraj Bayrakdars poesi känns på huden, svider i ögonen, får magen att dra ihop sig. Det är poesi man önskar inte skulle behöva finnas."

Här kan man läsa om och beställa numret.
Ann