Att hitta Artemistemplet i Efesos, ett av den antika världens sju underverk, var inte alldeles lätt. Det fick den brittiske amatörarkeologen John Turtle Wood erfara. I en understreckare i SvD berättar Izabella Donkow om Woods vedermödor. Sex år letade han, med antika skrifter och inskriptioner som vägledning, tills han 1869 fann lämningarna under sex meter sand i en malariaansatt sumpmark, långt från den romerska ruinstaden. Utgrävningarna försvårades av dragkampen mellan det kleptomana British Museum och den ottomanska staten, med ett nymornat intresse för sitt förislamska kulturarv. 
Också vi hade lite problem med att hitta till resterna av templet under den heta solen i staden Selcuk. Visst, vi kunde se en pelare på håll, men det var stängsel och fält och hus i vägen och inga stigar i sikte. Medan vi irrade runt i det stekande solgasset skuttade en klunga barn fram, upprymt frågande "Artemision? Artemision?" Vi nickade entusiastiskt och blev av en dristig pojke - medan flickorna skakade på huvudet och försökte visa på en bekvämare men längre väg - ledd genom en privatgård full med skrot, över ett fält med torrt högt gräs och betande getter, förbi en lada, fram till en sänka där vi fick hoppa ned typ två meter för att komma fram. Privatguiden återvände med en slant som tack för besväret. 
Först tillhörde platsen Kybele, den mindreasiatiska modergudinnan. Sedan kom grekerna och helgade staden åt Artemis, den jungfruliga mångudinnan. Romarna dyrkade henne under namnet Diana. När kristendomen gjorde insteg i staden - Paulus kom dit och byggde upp en församling - blev hantverkarna som tillverkade miniatyrer av templet åt turisterna så oroade för minskad lönsamhet att de under slagordet "stor är efesiernas Diana" höll på att starta ett upplopp. (Den materialistiska historien berättas i Apostlagärningarna.) Fast gudinnekulten upphörde inte med kristendomens införande. Istället ersattes Diana av jungfru Maria, som påstås ha slutat sina dagar i Efesos. I staden uppfördes den första Mariabasilikan, och på konciliet i Efesos 431 beslutades att Maria var Theotokos, Guds moder. Se där ett exempel på den växlande historiens trögrörlighet.
Ann och Johan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar