Det är inte i första hand Chopin stämningarna i Kazuo Ishiguros Nocturner leder tankarna till. Visst rymmer novellerna stråk av melankoli och bitterljuv nostalgi, men där den romantiska kvällskvistmusiken präglas av skör sorgsenhet kännetecknas Ishiguros berättelser snarare av vardaglig tragikomik, stundtals av rent farsartad absurdism.Här finns en recension av Nocturner.
Och så några av Whistlers nocturner:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar