Vad nytt på fackboksfronten? Ja, där rasar som vanligt Andra världskriget. Så mycket så att man kan börja undra om intresset för Tredje rikets krigsmakt inte förvandlats från historieintresse till ett slags förvänd kult av den ariske soldaten i stålhjälm. Och i Sverige råder som alltid stormaktstid. Sedan fortsätter Herman Lindqvist sin bana som modern hovkrönikör, dels med en bok om vår "unika" kronprinsessa Victoria, dels med en biografi över hennes anfader Jean Baptiste Bernadotte. Den senare har fått den något överraskande titeln "Mannen vi valde" (Bonniers). Vem som inkluderas i detta "vi" kan man fråga sig. Alla de fyra stånden, sannolikt. Det idylliska konsensuslandet Sverige har ju varit en näpen liten demokrati sedan hedenhös.
Finans- och klimatkriserna har börjat avsätta titlar i bokutgivningen, medan däremot förlagens intresse för USA:s utrikespolitik tycks ha stannat upp, vilket är synd. För oavsett om kejsaren heter Caligula eller Marcus Aurelius så är det romerska imperiet det romerska imperiet, och makten och härligheten behöver granskas. Ett undantag är kanske Ronald Wrights "Vad är Amerika?" (Optimal förlag).
Som vanligt är också utgivningen av böcker om filosofi en liten rännil bredvid management-, populärpsykologi- och livsstilslitteraturen. En utveckling som faktiskt i det långa loppet undergräver möjligheten att föra ett nyanserat samtal om abstrakta frågor på svenska språket, eller ens att tänka klart på modersmålet. Desto större anledning då att lyfta fram de som går mot trenden. Jan Stolpes storartade Platonöversättning fullbordas i höst, med sista och sjätte delen av Samlade skrifter (Atlantis).
Strömmen av böcker om 150-årsjubilaren Darwin och utvecklingsläran fortsätter. Intressantast förefaller vara en ny bok av Richard Dawkins ("Så gick det till", Leopard förlag) och Sverker Sörlins essä "Den blinde skaparen" (Weyler förlag).
En författare att hålla ögonen på är Peter Handberg, som fortsätter sin undersökning av Östeuropas skuggor med en bok om Berlinmuren ("Släpp ingen levande förbi", Natur & Kultur). Han har dessutom översatt Hans Magnus Enzensbergers dokumentärroman "Hammerstein eller egensinnigheten" (Norstedts).
Vad gäller romaner så fastnar jag lätt för östeuropéer på små förlag, till exempel Jáchym Topols "Kallt land" (Ersatz), eller klassiker i nyöversättning, som Malcolm Lowrys "Under vulkanen" (Modernista), men är också nyfiken på danske avantgardisten Claus Beck-Nielsens nekrolog över sig själv (Claus Beck-Nielsen (1963-2001), Kabusa). På Inkonst för något år sedan spelade ett "memorialband" musik av Beck-Nielsen, och visserligen såg författaren/skådespelaren/sångaren tämligen blek och hålögd ut på scenen, men inte riktigt som om han då varit död i sju år. Och så undrar jag om Alexander Ahndoril verkligen lyckas med att ro iland sin roman om Hans Blix ("Diplomaten", Bonniers).
Johan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar