Med hälsningar din vän Ola Hansson

"Jag har äntligen kommit över en dublett, som jag tycker rätt mycket om. Den ligger på Repslagaregatan strax invid Kungsparken, i en tyst och stilla gata."

Med anledning av att Ola Hansson i veckan, närmare bestämt den 12 november, fyllde 150 år - ett utdrag ur ett brev till Oscar Levertin:

Malmö d. 30 dec. 1886

Repslagaregatan 7

Käre vän!

När var det egentligen som du senast fick brev från mig? Jag har själv alls ingen aning därom. Jag kan emellertid försäkra dig, att du alls icke är den ende, som förvånat sig över att icke höra av mig. Jag har under detta år försummat all korrespondens, på ett par undantag när.

Jag vistas fortfarande i den skånska huvudstaden, såsom du finner. Strängt taget, har jag numera alls ingenting här att göra och skulle intet ha emot att byta om lokal. Men nånstans skall man vara, och när allt kommer om allt, är alla platser ungefär lika bra. Kanske jag stannar kvar här, kanske jag reser på landet till en eller annan undandgömd vrå för att försöka återgå till naturen. Jag vet ännu icke.

Jag har inte gjort ett dyft under det gångna året. D.v.s. jag har inte skrivit nånting, som är vårt att tala om; däremot tror jag att jag samlat åtskilligt smått och gott och magasinerat ämnen och kanske också vuxit till mig en smula under detta lata år, varunder jag låtit dagarne gå och komma bäst de gittat. Jag har flanerat, det är det hela. Men jag tror icke det är så förskräckligt dumt att så där flanera en liten stund av livet; herregud, varför skall man alltid jäkta och knoga. Man kan gärna ge sig god tid, och ta för sig av det lilla man får.

(Ur "Man skriver om himmelriket när man har helvetet inom sig", Bakhåll)