Peter Waterhouse i samtal med sin översättare Aris Fioretos. Den tysk-engelska tvåspråkigheten i hemmet gjorde honom uppmärksam på språkets egenheter. Gliporna i språket. En avgrund som stirrar tillbaks på en, som hos Nietzsche, föreslår Fioretos. Nej, snarare ett skratt än en avgrund, säger Waterhouse, som känner sig mer befryndad med Shakespeare än med Nietzsche. Inte heller vill han dekonstruera språket. Snarare då nedmontera rustningen. Dismantling the armour. Bakom den är världen defenceless. Fenceless.
Johan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar