Fjärilsmuseet

Diptyk med blommor och insekter, Joris Hoefnagel, 1591

Hemligheter på vägen

Dagsljuset träffade ansiktet på en som sov.
Han fick en livligare dröm
men vaknade ej.

Mörkret träffade ansiktet på en som gick
bland de andra i solens starka
otåliga strålar.

Det mörknade plötsligt som av ett störtregn.
Jag stod i ett rum som rymde alla ögonblick
ett fjärilsmuseum.

Och ändå solen lika starkt som förut.
Dess otåliga penslar målade världen.

I 21 % av Tomas Tranströmers dikter förekommer en insekt av något slag. Vanligast är fjärilar, så många som tio stycken hittar man i hans samlade poesi, därefter följer steklar, skalbaggar, tvåvingar, trollsländor och halvvingar. Diktsamlingen "Stigar" är den enda där inga insekter alls förekommer, däremot innehåller "För levande och döda" inte färre än sex exemplar, och har till och med ett kryp i en titel, "Guldstekel": "Denna samling är en klimax för insekterna i Tranströmers diktning, och även i det svenska 1900-talets poesi." Så skriver Anders N Nilsson och Göran Sjöberg i artikeln "Att samla insekter i poesin – den biologiska mångfalden hos Tranströmer", varifrån uppgifterna är hämtade. De konstaterar också att det finns färre förekomster av vattenlevande insekter och att Göran Sonnevi bara har insekter i 5,8% av sina dikter mellan 1959 och 1973. Hade Tranströmers sista diksamling "Den stora gåtan" kommit med i räkningen så skulle nog frekvensen av flugor ökat.

Vill man läsa mer om Tranströmer och flygfän så kan man läsa min essä i Helsingborgs Dagblad här.

Ann