söndag 3 april 2011

Se blomsterbetraktaren

"Det finns en annan sorts osedda växter - de som man vet om men aldrig har sett. Det är längtans blommor; ska man någonsin få se dem annat än på bild eller i någon botanisk trädgård? Det kan vara en av våra vilda orkidéer, kanske guckoskon eller nornan, eller den hemlighetsfulla skogsfrun". Här guckoskon. Fotogragerad vid Björkvattnet, Lappland.
Med rottrådarna i biologins hårda realiteter blänker blomman poetiskt på smaragdegrunden. Där ses den av Kerstin Ekman och Gunnar Eriksson, som med floran i ena handen och en diktantologi i den andra går på gemensam exkursion genom landskapet, minnet och historien. En författare och en idéhistoriker med ett förflutet som poet. Två hängivna amatörbotaniker.
I Se blomman redovisar de sina fynd, som alltså handlar lika mycket om kultur som om natur. De ser blomman, men också blomsterbetraktaren. Med skarp blick iakttar de skönheten hos ogräs, lyriska spår av hagtorn, botaniska lämningar av finska svedjebönder, växtliknelser i fornisländska kväden, den hermafroditiske Kung Liljekonvalje.
Författarna går på tur i botanikpionjärernas lappländska spår, binder dygdekransar i medeltidens kristliga örtagård, genomsöker kalkrika marker och kalhyggen på jakt efter rara plantor, synar Almqvists törnros, prickar av alla sju svenska arter av låsbräken, varseblir klasskamp i Elsa Beskows blomstertäppa, slår ett slag för de osedda gräsen.
Ibland blir det ren poesi. Tallörten ”kröker sig som en köttig kräkla”. ”Bakom stugan bidade brudbröd sin blomningstid”. Dofttickan ”ser ut som fjällkons gräddiga mjölk när den väller ur barkens sprickor”. Ja, en del blomnamn är poesi bara de: skuggviol, ängsskallra, trolldruva.
Det är hela tiden vittert och personligt, roande och lärorikt, och skrivet med en entusiasm som smittar. Man känner för att när det våras packa ryggsäcken och kasta sig ut i blomsterängen. Sedan kan man själv ha ett sprängfyllt herbarium, eller – som jag – inte en susning om vad som växer på det egna fönsterbrädet.

(Publicerad i Norrköpings Tidningar)

Johan

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar