Gamla bravader
Fysiskt befinner jag mig måhända på ett pendeltåg, svischande fram över snötäckta skånska februarislätter, mentalt sitter jag fortfarande och gräver bland fotona i kabeländmuffkartongen. Och eftersom det är sportlov, och något så ovanligt som riktig vinter i Skåne, blir det skidtema.
Ovan morfar i tävlingstagen, nedan min senaste skidtur i 13 minusgrader och flera decimeter nyfallen kallsnö och knappt något skoterspår i närheten. Vad gör man inte för att kunna säga att man åkt skidor åtminstone en gång i vinter?
Tyvärr har jag inte fått morfars sportgener. När jag en gång i den inte alltför hurtiga tonåren följde med honom på skidtur flåsade jag på efterkälken i tolv (12! jag var halvdöd efter hälften) kilometer. Till slut i mål (på något sätt lyckades jag ändå släpa mig genom hela spåret) konstaterade han:
- En och tjugo, det var inte så illa. När jag åker själv brukar jag ta det på omkring femtio minuter.
Nya bravader
Ann
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar