När staten, uppbackad av filmmoguler och skivbolagsbossar, visar sina juridiska muskler mot ett gäng rebelliska teknikfreaks tycker man kanske att det borde vara lätt att veta var sympatierna skulle ligga - särskilt som piraterna har en snygg logga och en effektiv svada om informationsfrihet. Men som den antikvariske CD-samlare jag är (ja, i hyllorna finns också en försvarlig samling LP-plattor) har jag svårt för att engagera mig i den globala medelklassens rätt att konsumera populärkultur utan att betala för sig. Är det sådana frågor som ska förknippas med radikalism är radikalismen illa ute.
Johan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar