Marknadens knäckta credo

Gustave Doré
Dantes Inferno, sång 7

"ty allt det guld som finns inunder månen

och funnits, vore ej i stånd att hjälpa

till ro en enda utav dessa själar"

Tillbedjan av den allsmäktige marknaden, som växte sig stark under Reagans och Thatchers åttiotal, blev efter Berlinmurens fall till en aldrig ifrågasatt dogm. Överallt avreglerades ekonomin och såldes allmänna tillgångar ut, oavsett om regeringarna kallades höger eller vänster. Bush d. y. tog det hela ett steg längre genom att t.o.m. lägga ut statens våldsmonopol på entreprenad. I den nya nyliberala världsordningen var också nattväktarstaten för stor, och att de ekonomiska klyftorna ökade framstod närmast som en naturlag.

Om finanskrisen förutom allt elände fört något gott med sig är det detta: att det nyliberala credot fått sig en rejäl knäck. I "Krisen - orsaker, verkan, åtgärder" förespråkar Paul Krugman - förra årets nobelpristagare i ekonomi - marknadsregleringar och satsningar på den offentliga sektorn. Milton Friedman är nere för räkning, och John Maynard Keynes har gjort en oväntad comeback. Läs min recension här.

Johan