Ack, jag irrar som dödssynd
Över vilda hedar och avgrunder,
Över gråtande blommor i höstlig vind,
Som av brännässlor blir svedda på kind.
Hjärtekörsbär var mina läppar båda
Bleka, plågade låter de tystnad råda.
Jag sökte honom gryning och kväll,
Och drack mitt blod, all ljuvhet säll.
Skuggan som glöder på min kind,
Likt en sorgros slog den ut
Ur min själs längtande melodi.
Else Lasker-Schüler, ur "Dikter & porträtt" (översättning Peter Handberg)
En länk är väl en anledning så god som någon att publicera en dikt? Här finns mer att läsa om Else Lasker-Schüler.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar