"Den som öppnar en roman av Björn Ranelid vet ganska väl vad som väntar. En ton som för tankarna till en tid när predikstolen var en populär arena för språklig förförelse. Meningar som slår skruv på sig själva i metaforberusade saltomortaler. Ett partitagande för 'alla vingklippta och skadade små varelser i världen'. Klockartron på ordets makt. Den självmedvetna vurmen för författaren, som överallt riskerar martyrskap och i alla fall hån, särskilt om han står upp för det goda."
Läs resten av min recension av Ranelids "Kniven i hjärtat" här.Johan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar