Vi måste än längre ner

Katt
hur krymper inte kvällen
hur stiger inte vår rädsla
inför det som förgör oss
och det
varmed vi förgör varandra.

Du gör dina ögon
till svarta knivar mot solen.

Klo
Gap
Kön

Vi måste ner i grunden
där endast detta gäller.

Vi måste än längre ner
där detta inte gäller.

Lennart Sjögren, ur sviten Den romerska katten, i Deras ögon (1994)

Det finns en stark rörelse nedåt i Lennart Sjögrens poesi. En dragning till existensens undre regioner, ett sug mot det okända, en färd med destination bråddjupet.

Hellre än en nedstigning ska man nog kalla det ett nedsjunkande. För det underjordiska hos Sjögren är snarast det undervattniska: vägen nedåt bär genom vatten, genom hav, ned till ”den nedre botten” och än längre, till ”det som är djupare”. Det är undergångens väg, men också en underlig längtans. Hos Sjögren finns inget fågel, fisk eller mittemellan. Också fåglarna färdas gärna ned mot fiskarnas värld.

Att bege sig neråt, det handlar om att försöka finna den kunskap som finns på djupet, svaret på det som är ”utanför frågandets krets”.

 
I årsboken Coniunctio 2011 som har temat Nedstigning skriver jag om Lennart Sjögrens poesi. Här kan man läsa mer om Coniunctio.

Ann