Albrecht Dürer, Tre studier av en domherre Visste ni att domherren, som anses vara en ganska så skral sångare, förr var populär som burfågel för sin förmåga att lära sig melodier? Domherrar kunde lära sig sjunga Händel och Schubert - en engelsk fågel lär ha braverat med God Save the King - men metoderna för att pränta in den kunskapen var allt annat än humana: bländning och svält.
Det är Bengt Emil Johnson som berättar detta i sin och Sten Wahlströms ljudboksserie om fåglar och deras läten, utomordentligt trevlig lyssning för en urban människa som vill förbättra sina påvra ornitologiska kunskaper.
Sedan kan man läsa Bengt Emil Johnsons dikter också. Som denna:
Här sprang just alla ögonblick förbiutan brådska.Solen måste ha lyst över demfast det var mulet och ingentingpåminde om himlasfären.Vi drog upp blixtlåsen.Efter en kort stund lyfte en fågel,det kan ha varit en nötväcka.
Här skriver jag om Bengt Emil Johnsons nya diktsamling "Aftonsånger".
Ann
Men håller alla domherrar hus nuförtiden? Har inte sett någon på tio år tror jag. Har Bengt Emil Johnson någon förklaring?
SvaraRaderaAnnika
Ja, inte sitter dom väl i burar numera!? Kanske har dom flugit till Mellaneuropa allesammans, men enligt BEJ ska det finnas en halv miljon häckande par i Sverige.
SvaraRadera...eller så är de kloka och håller sig inomhus med en irish coffee och en sjyst tv-serie.
SvaraRadera